primulett

Hejsvejs på en stund! Nu åker jag till Afrika och jag kan fortfarande inte få in det i mitt huvud.

När livet ser ut som i dessa bilder är det lätt att leva

Det tar så mycket energi att slitas mellan mina två jag

Idag är en sådan dag då inspirationen flödar och jag känner att jag vill göra allt på en gång, vilket tyvärr ofta slutar med att jag inte gör någonting alls. Det är ändå härligt med dagar då allt bara känns fint och hoppfullt, utan att man riktigt vet varför egentligen. Nästa projekt blir i alla fall att sy massa fina löskragar av tygbitar jag fått över!

Åh, vår! Blir alldeles pirrig av tanken. I vår när träden blommar och marken blir grön igen, då kommer allt att vara bättre. Orkar inte leva i nuet just nu, trivs inte alls i nuet just nu, jag vill ha vår och värme i vackraste Stockholm. Där lever jag nu, i en bubbla av vår och sommarlängtan, medan jag hoppas att allt där utanför ska lösa sig fint på egen hand.

Jag bara går och längtar hela tiden, till sedan, till vår och sommar, till livet. Men alltså livet pågår nu och jag bara måste bli bättre på att inse det. Imorgon ska jag njuta av nuet.

Det är så farligt lätt ibland att trilla dit, att göra om sig själv på alla möjliga sätt och vis. Jag tror jag faller för frestelsen ännu än gång och den här gången kommer inget kunna stoppa mig. Mina tidigare misstag triggar mig att kämpa hårdare den här gången. Det är ju så enkelt och jag vill verkligen sätta mig på det här tåget och åka med in i framtiden. Jag vill förändra mig själv och det är det jag är rädd för.

Alltså jag bara vill inte vill inte vill inte just nu. Vill inte plugga, vill inte ha förväntningar och krav på mig från andra. Det räcker med de jag har på mig själv. Vill inte plugga och lägga ner tid på onödigheter. Vill leva och vara fri.

Jag är som delad i två. En del säger att jag ska vara stolt, jag ska älska mig själv för den jag är. Samtidigt sitter en liten djävul på axeln och säger att jag inte är tillräckligt bra för att bli älskad, ens av mig själv. Denna lilla djävul skulle helst vilja förinta mig helt och hållet men den andra, kärleksfulla delen av mig, stretar emot och försöker att inte dras ner i helvetet som djävulen inbjuder till. Jag blir rädd för båda dessa delar av mig, så förvirrad av mina egna tankar att jag ständigt söker kontroll och jag är rädd, rädd för var den närmsta framtiden och den lilla djävulen på axeln ska ta mig.

Det här året ska bli ljuvligt och fantastiskt. Det hoppas jag så innerligt.

Jag har inte riktigt tid men himla mycket lust att visa er min önskelista, så jag gör en kompromiss och visar fem saker jag väldigt gärna skulle hitta under granen om sexton dagar.

Nu är det bara tio små dagar tills jag far till fjällen och njuter sönder av frihet, skidåkning, julmys, snö och bästa släkten. Kan knappt tänka på annat.

Ett nytt favoritfik på Söder är Il café! Så fin och trevlig personal och gott fika. Där har vi suttit och pluggat en hel del de senaste veckorna, och det blir liksom lättare att göra läxorna i en mysig miljö.